EK:s konjunkturbarometer: Företagens konjunkturförväntningar tyder på en vändning i ekonomin

Enligt EK:s konjunkturbarometer i juli har de finländska företagens konjunkturutsikter ljusnat jämfört med våren även de om de fortfarande är svaga. Saldotalet, som mäter konjunkturförväntningarna, närmade sig redan noll. Detta talar för en konjunkturvändning, eftersom förväntningarna har återspeglat konjunkturläget väl historiskt sett. Det ekonomiska läget kommer dock att förbli svagt på kort sikt, eftersom lågkonjunkturen har varit svår.

”Det svaga läget för Finlands ekonomi borde inte vara en överraskning för någon. Företagen har sedan länge ansett att ekonomin utvecklats sämre än väntat. Nu håller företagens konjunkturutsikter på att stabiliseras, vilket innebär att botten i den ekonomiska utvecklingen har nåtts. Vi rör oss långsamt mot bättre tider”, säger EK:s direktör Sami Pakarinen.

Produktionen och försäljningen har avtagit under de senaste månaderna. Företagen ser dock fram emot tillväxt under sista kvartalet. Bland huvudsektorerna väntas produktionen avta under hela året endast inom byggandet. Den svaga försäljningsutvecklingen leder enligt företagen till personalnedskärningar under slutet av året.

”Hittills har servicesektorn backat upp ekonomin och sysselsättningen i Finland. Men nu verkar industrin få en mer framträdande roll. Byggbranschen är fortfarande utslagen, men nedgången i räntenivån kommer att förbättra läget även där”, konstaterar Pakarinen.

För närvarande finns det endast ett stort hinder för företagens tillväxt, och det är en otillräcklig efterfrågan. Sammanlagt 52 procent av företagen anser att ett tillväxthinder är den otillräckliga efterfrågan. Bristen på kompetent arbetskraft har fortsatt att lätta på grund av lågkonjunkturen, men inom byggbranschen ökade bristen på arbetskraft något.

”Under de närmaste månaderna kan de ekonomiska signalerna vara motstridiga, eftersom de är ett tecken på en konjunkturvändning. Finland börjar tackla det pessimistiska förtroendet och det är en god nyhet, eftersom ett starkare förtroende sätter fart på ekonomin,” säger Pakarinen.

EK:s konjunkturbarometer

Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer publiceras fyra gånger om året. Enkäten har utförts regelbundet sedan år 1966 och är en del av Europeiska kommissionens konjunkturenkätsystem som delvis finansieras av EU. Förfrågan gäller verksamhet i Finland. I juli 2024 frågade EK företagen om deras uppfattning om konjunkturutvecklingen under andra kvartalet 2024. Enkäten besvarades av 1 081 företag som sysselsatte ca 250 000 anställda i Finland.

 

Ytterligare information:   direktör Sami Pakarinen, tfn 050 343 4337 och sami.pakarinen(at)ek.fi

Lipponen’s rapport ”Nordliga visioner” om ekonomisk tillväxt i Arktis nu på svenska

Finlands näringsliv EK, Finsk Energiindustri rf, Kemiindustrin rf, Turism- och Restaurangförbundet rf, Byggnadsindustrin RT rf, Teknologiindustrin rf och finansiären TT-Säätiö har av utredningsmannen Paavo Lipponen beställt en rapport om Finlands förutsättningar för ekonomisk tillväxt i de arktiska och nordliga regionerna.

Det arktiska området kan utvecklas till det största investeringsobjektet i Europa. Enbart inom Barentsområdet bedömer man att det finns projektplaner till ett värde av ungefär 140 miljarder euro. Nu är det tid för Finland att försäkra sig om att vi får vår del av den ekonomiska tillväxten i den nordliga regionen.

Man kan nu allt mera realistiskt bedöma möjligheterna till affärsverksamhet i den nordliga regionen, då den arktiska ”hypen” har dämpats – där finns en betydande potential. Stora möjligheter erbjuds Finland bl.a. inom industrin, energin, cleantech, logistiken, infrastrukturbyggnad samt för turism och andra tjänster.

Möjligheterna till tillväxt i Arktis kan dock glida oss ur händerna om inte statsmakten och näringslivet tillsammans kan definiera de viktitaste målen för den nordliga politiken. Det är lika viktigt att förbinda sig till handlingsprogrammet, där man definierar dem som har ansvaret, de som utför åtgärderna och uppföljningen.

Rekommendationer gällande Finlands visioner om arktisk och nordlig politik för valperioden 2015–2019:

1. Statsministerns ansvar för ledningen av beslutsfattandet om den arktiska och nordliga politiken förstärks. Koordinationen av de arktiska och nordliga frågorna och uppföljningen av dem förbättras inom administrationen.
2. Som mål sätts att Finland når en ledande ställning inom EU i den arktiska och nordliga politiken.
3. Företagens roll i beredningen av arktiska och nordliga frågor förstärks. Politiken ska vara nationell så att företag i hela Finland beaktas.
4. En klar strategi definieras hur Finland främjar för oss viktiga infrastrukturprojekt i EU. Nåbarheten till norra Finland ska förbättras såväl ur industrins som ur turismens vinkel sett.
5. Finland utvecklas till en global knutpunkt för logistik, datatrafik och big data.
6. Under ledning av statsmakten intensifieras energisamarbetet mellan de nordiska länderna. De nordiska länderna ska stärka sin konkurrensposition och aktivt verka för utveckling av energimarknaden inom EU.
7. Finländarnas språkkunskaper får inte ytterligare försämras. Särskilt undervisningen i svenska ska moderniseras så att man effektivt kan utnyttja den nordiska marknaden.
8. På statsministernivå utarbetas ett program med syfte att slopa gränshindren mellan de nordiska länderna.
9. Universitetens ställning i de nordliga områdena förstärks och samarbetet dem emellan utvecklas. Som mål ställs ett Arktiskt universitet som är internationellt konkurrenskraftigt.
10. Ett informationscenter grundas för företagen med uppgift att producera information om projekt samt att ge råd speciellt i offert- och startskeden.

Läs rapporten

på svenska www.ek.fi/arktisk 

på engelska www.ek.fi/arctic

på finska www.ek.fi/arktinen

Mer information:

EKs Kommunikationsavdelning, Satu Toivonen
satu.toivonen(at)ek.fi

Tio lösningar för företagens kassakris i EK:s Nödhjälpspaket

1. Höjning av Finnveras fullmakter med 10 miljarder euro och en väsentlig ökning av dess riskdelningsförmåga

Med hjälp av Finnveras garantier kan banker, arbetspensionsbolag och andra företagsfinansiärer fortsätta att finansiera företag i den akuta krisen. Finnvera bör ta mer företagsspecifika risker med alla dess produkter.

• Om coronakrisen eskalerar bör staten på förhand säkerställa dess specialfinansierares förmåga att finansiera företagssektorn. Finnveras nya garantifullmakter bör omedelbart höjas med 10 miljarder euro.

• Finnveras risktagningsförmåga ökas så att den i en akut finansieringskris relaterad till coronaviruset kan finansiera företag som inte haft ekonomiska problem före 31.12.2019 med upp till 100 procent. Då kunde Finnvera till exempel garantera bankernas krediter och arbetspensionsbolagens ArPL-lån upp till 100 procent (i dag är gränsen 80 %).

Även om statens risker ökar talar de övergripande samhällsrelaterade fördelarna för åtgärder för att rädda företag och undvika en långvarig depression.

2. Tolv månader längre betalningstid för skatter som förfaller inom tre månader

Myndigheterna bör på eget initiativ erbjuda tolv månader längre betalningstid för skatter (moms, förskottsinnehållning, arbetsgivarprestationer och punktskatter). Åtgärden bör vidtas så fort som möjligt och senast 1.4.2020.

3. Finnvera motverkar arbetsgivarföretagens kassakris med kapitallån på 2 miljarder euro

Beslut fattas om fullmakt för att genomföra ett kapital-/hybridlåneprogram på 2 miljarder euro, och villkoren för detta instrument fastställs snabbt.

• Instrumentet består av kapital- eller hybridlån eller andra motsvarande lån som helt eller delvis kan efterskänkas om företagets ekonomiska situation inte möjliggör återbetalning
• Från statens balansräkning och med statens risk, programmet genomförs av Finnvera
• Objekten utgörs av sysselsättande företag som påverkas av coronaviruset
• Lån beviljas fram till 30.9.2020
• Företrädesrätten är sämre än för främmande kapital, lånen kan upptas i företagens eget kapital och stärka företagens kreditvärdighet, men de medför inga ägarrättigheter
• Minimiränta enligt EU:s bestämmelser om statsunderstöd (efter förändringar som coronaviruset orsakat).
• Maximal risk för staten 2 miljarder euro, men en del av lånen kommer att återbetalas.

4. Tillfälliga lönesubventioner för att förebygga uppsägningar och permitteringar

Vi stöder sysselsättningsförutsättningarna för de arbetsgivare inom den privata sektorn som råkar ut för allvarliga problem på grund av coronaepidemin.

• TE-förvaltningen beviljar utifrån ansökan lönesubventioner till arbetsgivare som
o förbinder sig till att minska eller undvika permitteringar och/eller uppsägningar som villkor för lönesubventioner
o verkar inom branscher där coronaepidemin lett till en dramatiskt minskad efterfrågan, särskilt turism- och restaurangbranschen
o bedömer att de måste permittera eller minska på personalen med minst 25 procent av antalet anställda omvandlat till årsverken
• Subventionsnivån är 70 procent av bruttolönen för de anställda under tre månader före coronakrisen som undviker permittering och/eller uppsägning tack vare subventionerna.
• Prövningsbaserat stöd (ingen rätt till ändringssökande).
• TE-förvaltningen avgör beviljandet av subventionerna inom två dagar.

5. Dagpenningen för permitteringstiden överförs tillfälligt till staten

Det föreslås att självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning som betalas under permitteringstiden slopas för sex månader. Finansieringsansvaret för tidsperioden ändras så att dagpenningen för självrisktiden betalas ur statens medel.

6. Arbetsgivarens arbetslöshetspensionspremie och sjukförsäkringspremie överförs tillfälligt till staten

• Ändras lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner så att staten utöver sin andel tillfälligt även finansierar den privata sektorns andel i sin helhet.
• Ändras lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner så att staten tillfälligt även finansierar den privata sektorns andel i sin helhet.

Bägge reformerna genomförs så fort som möjligt, dock senast 1.6.2020 för att därefter gälla till 31.12.2020.

7. Effektivt utnyttjande av EU:s coronafinansiering på det nationella planet

EU:s nya coronafinansieringsinstrument kommer att införas i bland annat strukturfonderna, Europeiska investeringsfonden och på annat håll. Det behövs en centraliserad ledning och en effektiv kommunikation så att finländska företag till fullo ska kunna utnyttja finansieringskällorna.

Det vore naturligt att delegera ledningsansvaret till arbets- och näringsministeriet, och dessutom kunde näringslivets organisationer fungera som informationskanaler för sina medlemmar.

8. Dröjsmålsräntan på skatter tillfälligt 0 procent

Från och med 16.3.2020 införs en dröjsmålsränta på 0 procent på förfallna skatter fram till 31.12.2020 på myndigheternas initiativ. Företagen behöver inte ansöka om sänkt dröjsmålsränta. Det finns inte heller någon myndighetsprövning, eftersom skatteförvaltningens resurser då allokeras till fel ställen.

9. Snabb handläggning av momsåterbäring

Skatteförvaltningen bör omedelbart få mer resurser för handläggning av momsåterbäringar så att de kan utbetalas snabbt och därigenom förbättra företagens kassaflöde

10. Övriga åtgärder

• Förseningsavgifterna för skattedeklarationer bör slopas när det gäller skatter på eget initiativ 1.3–30.7.2020, vilket bidrar till att beakta underskottet i företagens administrativa personal på grund av sjukskrivningar.
• Samfundslagstiftningen ändras så att den identifierar undantagsförhållanden av motsvarande slag som coronakrisen och underlättar ordnandet av bolagsstämmor och andra möten i syfte att betala utdelning.
• Alla lagstiftningsprojekt som orsakar kostnader eller byråkrati för företagen läggs på is.
• Konkurslagstiftningen ändras tillfälligt så att företag inte kan sökas i konkurs på grund av obetalda skatter och andra offentliga avgifter om detta beror på coronakrisen.

Låt inte diskrimineringen ta plats på jobbet

Det finns för mycket diskriminering mellan jobbet och den som gör det. Det är meningslöst, eftersom jobbet inte är diskriminerande. Attityder är.

Finlands Näringsliv EK tycker att varje jobb förtjänar den bästa möjliga utföraren. Vi jobbar mot ett inspirerande och attraktivt Finland – vi vill bygga en jämn arbetskultur där jobbet talar för sig själv.

Diskriminering får inte hindra någons anställning eller framgång på jobbet. I ett verkligt jämställdt Finland bör detta vara en självklarhet. Icke-diskriminering är en fördel för hela det finländska samhället och gagnar varje arbetsgivare, arbetare och medborgare. Finland har inte råd att missa skicklig och kompetent arbetskraft.

Jobbet diskriminerar inte-kampanjen utmanar företag, föreningar och samhället som helhet att skapa en verkligt likvärdig arbetskultur i Finland.

• Jobbet diskriminerar inte

https://www.youtube.com/watch?v=d0A9JdULya4

EK:s konjunkturbarometer: Företagens konjunkturutsikter är fortsatt dystra

Enligt EK:s Konjunkturbarometer i april anser finländska företag fortfarande att konjunkturläget är krisartat. Företagens konjunkturförväntningar har förbättrats något sedan enkäten i januari men är fortsatt dämpade. Den ekonomiska lågkonjunkturen har särskilt drabbat byggandet och industrin. Servicesektorn har däremot backat upp Finlands ekonomi och i synnerhet sysselsättningen under de senaste månaderna.

”Den förlängda konjunktursvackan har eroderat företagens lönsamhet. Företagens verksamhet påverkades också avsevärt av fackföreningsrörelsens omfattande strejker, som enligt enkäten var ett tillväxthinder. Strejkerna belastade i synnerhet industrin. Enligt företagen väntas lönsamhetsutvecklingen inte bli bättre under de närmaste månaderna, vilket innebär att det svåra läget fortsätter åtminstone till midsommaren”, säger EK:s direktör Sami Pakarinen.

Produktionen och försäljningen har avtagit under de senaste månaderna. Företagen förväntar sig att nedgången kommer att fortsätta under de tre följande månaderna. Inom industrin och servicesektorn finns det förhoppningar om att produktionen kommer att vända uppåt efter ett halvt år. Den avtagande produktionen återspeglas redan tydligt i sysselsättningen inom den privata sektorn. Företagens uppskattningar av personalutvecklingen är fortsatt dämpade också under de kommande månaderna.

”Sysselsättningen har avtagit redan i flera månader. Eftersom det tar tid för sysselsättningen att reagera på produktionen, kommer sysselsättningsläget att bli bättre först nästa år”, säger Pakarinen.

Det största tillväxthindret är fortfarande en otillräcklig efterfrågan. Hälften av företagen anser att ett tillväxthinder är den otillräckliga efterfrågan. Bristen på kompetent arbetskraft har fortsatt att lätta på grund av lågkonjunkturen.

”Enligt företagen fortsätter det ekonomiska läget att bli sämre innan utvecklingen vänder. Det är möjligt att tillväxten kommer i gång i slutet av året, men mycket hänger på ett kort, dvs. en nedgång i räntenivån,” säger Pakarinen.

EK:s konjunkturbarometer

Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer publiceras fyra gånger om året. Enkäten har utförts regelbundet sedan år 1966 och är en del av Europeiska kommissionens konjunkturenkätsystem som delvis finansieras av EU. Förfrågan gäller verksamhet i Finland. I april 2024 frågade EK företagen om deras uppfattning om konjunkturutvecklingen under första kvartalet 2024. Enkäten besvarades av 1 227 företag som sysselsatte ca 290 000 anställda i Finland.

Företagen bedömer att konjunkturerna kommer att försvagas ytterligare

Enligt EK:s Konjunkturbarometer i oktober har de finländska företagens konjunkturutsikter försvagats ytterligare sedan sommaren. Konjunkturbedömningarna är nu lika svaga som under coronakrisen sommaren 2020. Företagens konjunkturutsikter har också fortsatt att dala. Servicesektorn har burit ekonomin under de senaste månaderna, medan lågkonjunkturen varit uppenbar en längre tid inom byggbranschen och industrin.

”Enligt de nyaste resultaten är den ekonomiska utvecklingen oförändrad. Utvecklingen går mot recession med byggbranschen och industrin i spetsen. Servicesektorn har än så länge klarat sig, men även där dalar förväntningarna. Vintern kommer att bli svår för många företag, och antalet konkurser och omställningsförhandlingar kommer antagligen att förbli stort även under de kommande månaderna”, säger EK:s direktör Sami Pakarinen.

Bygg- och industriföretagens produktion har minskat, och förväntningarna på de kommande månaderna är pessimistiska. Endast inom servicesektorn har försäljningsutvecklingen hållit i sig. Det ökande antalet färdiga osålda bostäder och de betydligt mindre orderböckerna inom industrin tyder på stora problem.

”Just nu gör statistiska osäkerhetsfaktorer det betydligt svårare att bedöma den ekonomiska utvecklingen. Till exempel informationen om antalet påbörjade byggprojekt verkar inte beskriva det faktiska läget, vilket innebär att byggnadsinvesteringarna kommer att avta ännu mer än väntat. Sannolikt går det nu sämre för Finlands ekonomi än vad läget verkar vara enligt vissa statistiska siffror. Det gäller att vara beredd på en förändrad lägesbild”, säger Pakarinen.

En otillräcklig efterfrågan är det största tillväxthindret för finländska företag. Hela 56 procent av företagen rapporterade att en otillräcklig efterfrågan var ett tillväxthinder. Bristen på arbetskraft har lättat, men trots det anser 18 procent av företagen att det är ett tillväxthinder. Det är också iögonenfallande att de finansiella problemen har ökat inom byggbranschen.

”Sentimentet på företagsfältet tyder på att tillväxten har avtagit avsevärt. Även med nolltillväxt är det sannolikt att den offentliga skuldsättningsgraden stiger till över 80 procent 2027. Om tillväxten blir mindre stiger skuldsättningsgraden redan till 100 procent fram till slutet av årtiondet. Det kräver enormt mycket arbete att stabilisera skuldsättningen och vända den nedåt, men det finns inga alternativ”, säger EK:s direktör Sami Pakarinen.

EK:s konjunkturbarometer

Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer publiceras fyra gånger om året. Enkäten har utförts regelbundet sedan år 1966 och är en del av Europeiska kommissionens konjunkturenkätsystem som delvis finansieras av EU. Förfrågan gäller verksamhet i Finland. I oktober 2023 frågade EK företagen om deras uppfattning om konjunkturutvecklingen under tredje kvartalet 2023. Enkäten besvarades av 1 188 företag som sysselsatte ca 265 000 anställda i Finland.

 

Ytterligare information:
direktör Sami Pakarinen, tfn 050 343 4337

EK:s konjunkturbarometer: Företagens konjunkturförväntningar fortfarande dämpade

Enligt EK:s Konjunkturbarometer anser finländska företag fortfarande att konjunkturläget är svårt. Däremot har företagens konjunkturförväntningar stärkts från förra hösten trots att de fortfarande är uppenbart nedstämda. Den ekonomiska lågkonjunkturen har särskilt drabbat byggandet och industrin. Servicesektorn har däremot backat upp ekonomin och i synnerhet sysselsättningen under de senaste månaderna.

”Färska data bekräftar bilden av att början av året blir mycket tuff. Sysselsättningen avtar under de närmaste månaderna och företagens lönsamhet minskar då efterfrågan saknas. Det som är positivt är dock att produktionen inte väntas minska. Lyckligtvis tyder konjunkturutsikterna också på att läget kan bli bättre mot slutet av året”, säger EK:s direktör Sami Pakarinen.

Bygg- och industriföretagens produktion har minskat, och förväntningarna på de kommande månaderna är dystra. Endast inom servicesektorn har försäljningsutvecklingen fortfarande hållit i sig. Eftersom det finns många färdiga osålda bostäder samtidigt som industrins orderböcker sinar, finns det mörka moln över dessa huvudsektorer.

”Bland huvudsektorerna har byggandet de största problemen. När det gäller nybyggen har läget senast varit lika dåligt på 1940-talet. Det större utbudet och den snabba uppgången i räntenivån har minskat efterfrågan på nya bostäder. Den snabba uppgången i räntenivån har också påverkat investeringarna och lagervolymerna inom andra sektorer. Företagen minskar sina lager, eftersom alternativkostnaden för bundet kapital har stigit. Samtidigt övervägs investeringar också allt mer grundligt”, säger Pakarinen.

Det största tillväxthindret är fortfarande en otillräcklig efterfrågan. Hela 51 procent av företagen rapporterade att en otillräcklig efterfrågan var ett tillväxthinder. Inom industrin har orderböckerna sinat till en nivå som är avsevärt lägre än normalt, och det återspeglas direkt i produktionen. Kräftgången inom byggandet och industrin gör det svårare att göra nya investeringar, vilket onekligen kommer att få långsiktiga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i Finland.

”Det svåra konjunkturläget eroderar företagens lönsamhet ytterligare. Det har redan lett till att konkurserna har ökat. Antalet anställda kommer att minska inom alla huvudbranscher. Samtidigt har problemen med tillgången till arbetskraft lättat snabbt”, konstaterar Pakarinen.

EK:s konjunkturbarometer

Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer publiceras fyra gånger om året. Enkäten har utförts regelbundet sedan år 1966 och är en del av Europeiska kommissionens konjunkturenkätsystem som delvis finansieras av EU. Förfrågan gäller verksamhet i Finland. I januari 2024 frågade EK företagen om deras uppfattning om konjunkturutvecklingen under fjärde kvartalet 2023. Enkäten besvarades av 1 256 företag som sysselsatte ca 280 000 anställda i Finland.

Ytterligare information:
direktör Sami Pakarinen, tfn 050 343 4337

Findwork.fi -tjänsten sammanför företag och utländska förmågor

Tyvärr stannar dock bara en liten del av studerandena i Finland. Orsaken till att de lämnar landet är att utländska utexaminerade personer inte får arbete här.

Findwork.fi -tjänsten som nu lanseras fattar tjuren vid hornen. EK:s, Sitras, Amcham Finlands, Team Finlands och Finpros samarbetsprojekt främjar internationaliseringen av små och medelstora företag genom att underlätta rekryteringen av utländska proffs. Startup-företaget Me2We producerar den tekniska tjänsten.

Målet är att mångdubbla antalet utländska proffs i finländska företag som vill internationalisera sig.

Lättare rekrytering

Findwork.fi- webbplatsen löser matchningsproblemet genom att sammanföra utlänningar som studerar eller har avlagt en examen här samt finländska företag som vill förnya sig och gå ut den internationalle marknaden.

– Små och medelstora företag rekryterar personal endast då de har ett verkligt behov. Det är alltså inte fråga om någon bluffanställning säger projektledaren, expert Heidi Marttila vid EK.

Tillsvidare har tröskeln för att rekrytera höjts ytterligare på grund av att företaget har varit tvunget att kontakta olika universitet och högskolor för att hitta den önskade personen.

De små och medelstora företagen har inte resurser till detta. Vi vill med hjälp av tjänsten lösa problemen och göra rekryteringen så lätt som möjlig, berättar Marttila.

Bruce Oreck är beskyddare för kampanjen

Förenta Staternas tidigare ambassadör i Finland, Bruce Oreck, nu Executive in Residence- lärare vid Aalto-universitetet har redan länge talat om den potential som det finns i de utländska studerandena. Oreck är en galjonsfigur och beskyddare av Findwork.fi -projektet.

– Varje finländare betalar med de skatter de betalar indirekt utlänningarnas studier. Det är till Finlands fördel att de investeringar som har gjorts bär frukt och inte går till nytta för andra länder, säger Oreck.

Hur kommer man med?

På webbplatsen www.findwork.fi kan företaget anmäla antingen ordinarie eller bestående arbete, projekt i anslutning till lärdomsprov eller samentreprenad (crowdsourcing) projekt. Företaget kan själv på webbplatsen avgränsa vad det söker och där t.ex. ange krav på språkkunskaper eller andra färdigheter. Studerande och universitet kan gratis och enkelt registrera sig på webbplatsen

Findwork.fi

Ytterligare uppgifter:

Heidi Marttila, expert, EK,
tfn 040 643 4355

Kontakt