Konjunkturutsikterna för näringslivet förbättras nu tack vare servicesektorn

Enligt EK:s Konjunkturbarometer i juli har konjunkturläget för de finländska företagen blivit fortsatt bättre under sommaren. Även servicesektorn, som drabbats värst av coronaviruspandemin, håller på att återhämta sig.

”Under sommaren har konjunkturläget förbättrats inom servicesektorn, som drabbats värst av restriktionerna. För första gången under coronaviruspandemin anser en större andel av företagen att läget utvecklas åt ett bättre håll inom servicesektorn. Även inom industrin är utvecklingen positiv, och senast var orderstocken på en lika god nivå före finanskrisen. Däremot är läget inom byggbranschen mer osäkert”, säger EK:s direktör Sami Pakarinen.

Skillnaderna mellan sektorerna och företagen är fortfarande stora. Även om utsikterna är positiva inför hösten, hänger uppgången på hur servicesektorn utvecklas. Inom industrin och byggbranschen är konjunkturutsikterna inte längre lika klara som på våren. Eftersom epidemin ännu inte är över, kan konjunkturutsikterna för servicesektorn och därigenom för hela näringslivet ännu avta under slutet av året.

”De mer anspråkslösa konjunkturutsikterna för industrin och byggbranschen beror delvis på den globala bristen på komponenter och de stigande råvarupriserna. Dessa faktorer nämns som de största hindren för produktionstillväxt. På det stora hela är dock tillgången till arbetskraft det största problemet för företagen. Inom servicesektorn rapporterade en rekordstor andel (32 %) av företagen att de hade problem med att rekrytera arbetskraft, och läget kommer inte att lätta under den närmaste tiden, tvärtom,” konstaterar Pakarinen.

Beskattningen av arbete bör sänkas

”Lättare beskattning av arbete och måttliga löneförhöjningar ger det bästa resultatet med tanke på köpkraften. En sänkning av skattesatsen med en procent i alla inkomstklasser motsvarar löneförhöjningar på 4–5 procent. Därför bör regeringen i budgetmanglingen fatta beslut om måttliga skattelättnader på minst 0,25 procentenheter för alla inkomstklasser. Detta vore också en positiv signal för arbetsmarknadens förbundsrunda som börjar på hösten”, säger EK:s vd Jyri Häkämies.

Den branschvisa förbundsrundan på hösten är den tredje i rad. Coronapandemin har drabbat företagen på olika sätt, och inom många sektorer är krisen ännu djup. Det är viktigt att beakta detta i avgörandena. Det som kännetecknar alla sektorer och företag är strävan efter att öka mängden lokala avtal på företagsnivå.

”Främjandet av lokala avtal är motiverat med tanke på såväl återhämtningen från coronaviruspandemin som främjandet av vår konkurrenskraft och sysselsättning,” konstaterar Häkämies.

Det allvarligaste budskapet i EK:s konjunkturbarometer är bristen på kompetent arbetskraft. Det fanns arbetskraftsbrist redan före coronaviruspandemin, men nu är den ännu mer akut. Arbetskraftsbristen äventyrar den ekonomiska tillväxten. I budgetmanglingen bör beslut fattas för att åtgärda detta problem.

”Påskyndandet av tillståndsprocesserna för utländsk arbetskraft förutsätter att Migrationsverket får tilläggsfinansiering för att åtgärda de skamliga köerna. Dessutom behövs det gradering av arbetslöshetsskyddet, så att det alltid lönar sig att ta emot arbete. I budgetmanglingen gäller det också att fatta beslut om precisionsutbildning av till exempel vårdassistenter inom social- och hälsovården,” säger Häkämies.

EK:s konjunkturbarometer

Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer publiceras fyra gånger om året. Enkäten har utförts regelbundet sedan år 1966 och är en del av Europeiska kommissionens konjunkturenkätsystem som delvis finansieras av EU. Förfrågan gäller verksamhet i Finland. I juli 2021 frågade EK företagen om deras uppfattning om konjunkturutvecklingen under andra kvartalet 2021. Enkäten besvarades av 1 160 företag som sysselsatte ca 270 000 anställda i Finland.